Mot Similan Island som sags ha en av varldens sju vackraste dykvatten. Upp tidigt som skrutt for att plockas upp av en van som korde oss till hamnen. Jag var pa Similan nar jag var har 2004 och kannde direkt igen hamnen vi hamnade i. Kunde till och med peka it stolen jag suttit pa for 10 ar sedan. Det var sig likt med andra ord.
Val nere i en racerbat med tre 250 hastars motorer insag vi att vi var omringade av kineser och koreaner. Dessa manniskor smorjde noggrant in sig med sollotion 50, satte pa sig STORA solhattar, badkjolar och flippflopps med klack. Farglinserna var ocksa instoppade i ogonen. Kanske ar bra vid snorkling.. vad vet vi, har aldrig provat!
Sedan for vi. Och hej vad det gick undan! Stora vagor var det ocksa vill vi lova. Baten hoppade hogt upp pa vagorna och slog ner hart som tusan ner i vattnet. Kim och jag satt med fyra andra langst fram i baten. Dar fick man halla i sig med bagge handerna for att inte trilla i sjon. Vi satt och skrattade tills vi skrek. Bak i baten dar alla kineser och koreaner var, skrek dem av radsla. Barnen grat och aldre herrar var sa upprorda att dem skallde ut personalen med arga roda ansikten. Blandade kanslor kan man saga. Visst var det vagit och baten var val kanske inte gjord for att hantera dessa vagor varje dag. Men av gammal sjovana att domma sa var det inte heller ohallbart.
Plotsligt vande baten skarpt och vi trodde nagon hade tappat nagot i vattnet. Icke sa Nicke. Vi var pavag tillbaka till land.. Det blev ingen snorkling pa paradison Similan. Dem andra pa baten var for radda..
Vi hoppas pa battre lycka i overmorgon!
Skrivet: 14.12.22 14:09
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar